38. Fångade, säsong 2

Andra säsongen av den här isländska kriminalserien handlar om ett helt annat brott, eller strängt taget flera andra, än den första. Det innebär att det till stor del är en annan personuppsättning, men poliserna Hinrika, Ásgeir och Andri återkommer förstås, liksom deras närmaste och några till. Andri är numera stationerad i Reykjavík, men kommer tillbaka till Siglufjörður på norra Island för att delta i utredningen tillsammans med sina gamla kolleger. Så småningom händer det så mycket där att rikspolisen får skicka dit allt de har, verkar det som.

Det är en ganska rörig historia med mycket folk involverade. Man får dem sorgfälligt presenterade, men det är ibland svårt att hålla ordning på vem som är farbror till vem och liknande. Det börjar i alla fall med att en kvinnlig minister blir attackerad av sin bror, som tänder eld på sig själv och henne. Hon överlever, medan han dör. Varför det händer, inte minst med tanke på att de inte har haft kontakt på många år, är en av huvudfrågorna i de första avsnitten.

Familjen i fråga står i centrum även vad gäller de ytterligare lagöverträdelser som inträffar, men också resten av lokalsamhället är inblandat, i första hand genom en utländsk företagsetablering. Någonstans i mitten av serien är handlingen lika komplicerat flätad som i vilken såpopera som helst, fast här kan man ju räkna med att alla trådar får sin förklaring.

Det verkar vara gräddan av isländska skådespelare som medverkar här. Många som innehar de centrala rollerna minns jag från andra produktioner, och en del har medverkat i sådant jag har sett utan att jag kommer ihåg dem. I ovanligt lite grad vilar den här serien på en eller ett par huvudroller, även det finns utmärkta sådana också. Snarare är det den stora ensemblen och dess kvalitet som bär upp den.

27. Fångade, säsong 1

Den svenska titeln (och den engelska Trapped) syftar på att den lilla staden Siglufjörður på norra Island, där det mesta av handlingen utspelar sig, blir onåbar på grund av ett snöoväder, och därmed är det förstås också omöjligt för någon att ta sig från staden. Det gäller åtminstone landvägen, för till sjöss kan en dansk färja anlöpa hamnen, och möjligen också ta sig därifrån. Om den får tillstånd.

Bland det första som händer är nämligen att en fiskebåt får en mänsklig torso i sitt nät, och det antas att den har dumpats över bord från färja. Vem det är och var resten av kroppsdelarna finns, det är mysteriet i ungefär första halvan av den här säsongen. Med färjan kommer också två flickor från Nigeria samt en tidigare invånare i Siglufjörður, som avtjänat fängelsestraff för en brand. Om de har något med varandra att göra eller med liket, det vet vi inte från början.

För att bringa reda i dessa olika trådar finns det summa tre poliser. En av dem är den ganska nyinflyttade chefen Andri, som har anknytning till bygden genom att hans fru kommer därifrån. Nu har hon emellertid träffat en annan, och han vet inte riktigt hur eller om han vill stanna kvar där på de nya förutsättningarna. Så finns det en kvinnlig och en äldre manlig polis, båda med den sortens familje- och vänskapsband som man har på mindre orter, där man kanske inte umgås med alla, men man vet vem alla är, och har ibland svårt att bedöma folk helt förutsättningslöst.

Det tar ett par avsnitt innan serien får upp farten, men sedan händer det oväntade saker, som gör det här till en serie som inte uppfyller formulär 1A för kriminalserier. Jag blev själv överraskad av hur sevärd den visade sig vara, även om min anledning att se den som vanligt var att lyssna på talad isländska.