44. Agathas gåta

Det är ingen hemlighet att Agatha Christie var försvunnen i elva dagar 1926 i samband med att hennes man begärde skilsmässa, eftersom han hade träffat en annan. Däremot verkar det fortfarande inte utrett var hon var och vad hon gjorde. Den här filmen fyller ut detta tomrum, även om jag inte tror att den egentligen gör anspråk på att berätta sanningen, utan mer leker med en tanke hur det kunde ha varit.

Mrs Christie ägnar tiden - under namnet Mary Westmacott, en av hennes pseudonymer - åt att utreda ett verkligt mord. Inte nog med det, hon samlar också de misstänkta på en herrgård och förhör dem. Det ger anledning till ett antal anspelningar på hennes verk och pusseldeckargenren i allmänhet, som säkert har varit till stor glädje för manusförfattaren att väva in. Möjligen blir de efter ett tag huvudsaken i stället för den intrig som faktiskt pågår och förväntas ha någon upplösning i enlighet med genrens förutsättningar.

Det här är ändå en sevärd bagatell, välgjord vad gäller miljöer, kostymer och sådant som brittisk TV brukar vara så bra på. Det dräller inte av (för mig) kända skådespelare, men det gör faktiskt ingenting. Mest namnkunnig är nog Tim McInnerny, som inte har synts så mycket på senare år i sådant jag har sett.

43. Vänförfrågan väntar

SVT Play bjöd idag på detta oväntade fynd bland kortfilmerna. Den är bara tolv minuter, så alla har tid att se hur Judi Dench i huvudrollen lär sig navigera i den nya elektroniska tidsåldern - filmen är från 2012 - och hur man kontaktar någon som man är lite intresserad av. Han spelas förresten av Philip Jackson, som jag annars är van att se som kommissarie Japp i Poirot. I det här formatet kan det förstås inte bli djuplodande, men det är rart och trevligt och roligt, vilket är gott nog.

42. Sanditon

Jane Austen blev bara drygt fyrtio år gammal, och lämnade förutom ett antal romaner efter sig också en del ofullbordade verk. Bland annat fanns ett fragment av Sanditon, tänkt som en roman, där hon utarbetat karaktärerna och viss inledande handling. Den har nu blivit TV-serie i utbyggd form, där handlingen förs vidare av manusförfattarna.

Det är förhållandevis lyckat, tycker jag, som inte på minsta sätt är Austen-konnässör. Det handlar om sådant som det ofta gör hos Austen, och det finns en manlig roll som inte så lite påminner om mr Darcy i Stolthet och fördom, snygg men stel, och föga intresserad av den kvinnliga huvudpersonen, en pigg och glad men möjligen lite för ung och naiv dotter av god familj. Det är både komik och tragik, bådadera snyggt anknutna till badorten Sanditons framväxt i en tid då havsbad var det nyaste nya - inte minst för den hypokondriska välbärgade klass som inte behövde arbeta för sitt uppehälle. Här och var är det också såpoperaliknande intriger, men det är inte okänt heller i Austens fullbordade verk, och det krävs förstås också lite intrigerande för att det ska bli en intrig.

41. Per Anders Fogelström

Per Anders Fogelström har jag ett ambivalent förhållande till ända sedan grundskolan, när vi skulle läsa Mina drömmars stad. Den ambivalensen delas inte av de medverkande i den här dokumentären: Göran Greider, Ulrika Knutson och Ingvar Carlsson, bland andra. Jag kan inse varför de uppskattar Fogelström, men jag kan fortfarande inte se Mina drömmars stad som en bok där hårt arbete gör att man får det bättre och bättre. Men kanske är det ett omdöme från dem som har läst alla fem böckerna i serien, och det har jag ju inte - ännu. (En per sommar hade jag tänkt mig, men det kom av sig förra året av olika skäl.)

Det är ändå en intressant timme, där man får följa författaren från barndom till ålderdom med en god balans mellan författarskapet och allt annat han ägnade sig åt i livet, fredsarbete, Stockholmsdokumentation med mera.

Hans första roman, Att en dag vakna, har jag inte hört om tidigare, men Göran Greiders entusiasm gör mig nyfiken. Den ordlista som finns på slutet förtjänar att räddas till eftervärlden i de bilder som dokumentären ger:

En hel del av ordförrådet är sådant som idag inte skulle behöva förklaras, kan man med Greider konstatera.