Det är nu femte gången som jag ser nyårskrönikan från isländska televisionens barnnyheter, och jag tror minsann att konceptet utvecklas lite för varje år. Den här upplagan har en ramhandling genom att programledarna upptäcker att nyårskrönikan är borta (kidnappad?) och måste lokaliseras med hjälp av gåtlösning utifrån det gångna årets nyheter. Det är ett grepp som ger tillfälle att titta igenom delar av många höjdpunkter, men som vanligt ser jag det här mest av språkliga skäl. Nu ska jag bara se till att komma tillbaka till den goda vanan att se de femminutersprogram som görs fyra dagar i veckan under terminerna, för det var nog lite svårare än senast att följa med i pratet här.
