Harry Söderman var på sin tid ett stort namn inom kriminaltekniken − större än vad man idag är medveten om, är den tes som drivs av berättaren, Leif G W Persson, och därmed också av den här dokumentären. Söderman var mannen bakom skapandet av Statens Kriminaltekniska Anstalt, numera efter ett par namnbyten Nationellt forensiskt centrum. Men intrycket är att han knappast trivdes som chef för en statlig myndighet med de krav som följer med en sådan befattning, utan snarare ville vara ute i världen och bygga upp polisen i nybildade länder, för att nämna något av det han hastade mellan. När han dog 1956 var han på ett sådant uppdrag i Marocko.
Sedan den här filmen kom 2017 har det också kommit en biografi i form av tecknad serie, som jag läste när den var relativt ny. Eftersom jag hade lånat den har jag inte tillgång till den nu, så jag kan inte se hur nära den ansluter sig, men min minnesbild är att den tar upp ungefär samma innehåll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar