torsdag 12 november 2020

67. Kärlek & Anarki



Det är inte så ofta jag bingetittar på TV-serier, och jag vet inte om åtta avsnitt på fyra dagar riktigt räknas som det. Men den här alldeles färska Netflix-serien var faktiskt något av det roligaste jag har sett på flera år, så det fanns ingen anledning att vänta, särskilt inte när allt blir tillgängligt samtidigt utan den gammaldags väntetiden på en vecka inför varje avsnitt.

Den karaktäriseras som dramakomedi, och visst är det både drama och komedi, men mest och bäst är det senare inslaget. Huvudrollen Sofie, spelad av Ida Engvoll, kommer till ett bokförlag i sin roll som, låt oss säga som det är, den som säger upp folk när det går dåligt. Där träffar hon den unge IT-teknikern Max (Björn Mosten), och de inleder något som av en annan kommentator har kallats för "Vita stenen för vuxna". De ger alltså varandra uppdrag, mer eller mindre galna, och mer eller mindre märkbara för de andra på förlaget. Bredvid detta finns också en historia om förlagets verksamhet, som ger tillfälle till oväntat vass satir mot kulturvärlden, inklusive dess ängsliga PK-mentalitet - samt dess motsats, den ostentativa icke-PK-mentalitet som odlas under täckmanteln objektiv litterär kvalitet. För det finns förstås också en äldre man på förlaget, superbt spelad av Reine Brynolfsson ("Ingen bokmässa utan räksmörgås"). Bland de övriga syns Björn Kjellman som nervös förlagschef:



och Gizem Erdogan (från Kalifat, som jag dock inte har sett) som ung och medveten förläggare. Därjämte förekommer ett stort antal författare och andra kulturpersonligheter som sig själva - eller versioner av sig själva - inte minst på bokmässan, men även annars.

Som sagt, det här visade sig vara fantastiskt roligt, även för mig som satt min fot på ett förlag en (1) gång i mitt liv. Nu hoppas jag att många tittar, så det blir en säsong till, för det tror jag nog att det finns material för.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar