71. Columbo, säsong 6

Det var länge sedan jag såg Columbo, men det var en bekantskap som var trevlig att återknyta. Nu kom jag rakt in i sjätte säsongen från 1976 och 1977, som SVT har visat, men det är ju fristående avsnitt, så det gör ingenting.

För att vara en polisserie är den ovanligt rolig, och innehåller en hel del igenkänningshumor. Inte minst gäller det Columbos gimmickar, varav cigarren, rocken, skelningen och förvirringen ofta ryms i samma bild:



medan bilen:



och hunden:



inte är fullt så genomgående.

Ovan syns förresten mördaren från det sista avsnittet, en deckarförfattare, spelad av Ruth Gordon. Hon är länge övertygad om att hon är smartare än Columbo, liksom de andra mördarna är, men seriens genomgående tema är ju att han trots sin virrighet och sjabbighet faktiskt är en mycket kompetent yrkesman.

Det finns förstås massor av tidsmarkörer i en serie av det här slaget, men jag fastnade mest för en gigantisk videobandspelare, som enligt dialogen kostade 3000 dollar 1976:

Det hade nog inte vem som helst hemma, men så var också mördaren TV-stjärna - han spelade till och med detektiv - och använde den för att skaffa ett falskt alibi.

Den som tycker att jag spoilrar mycket har kanske inte sett Columbo. Hela serien bygger på att man först får se hur mordet utförs, och sedan, efter 20-30 minuter kommer Columbo in, röker cigarr i fina miljöer, pratar om sin fru och sätter fast mördaren. Det är skickligt att kunna skapa spänning fast mördaren är känd.