14. Muren, säsong 7

Så har den tid på året kommit när det är dags att ta farväl av Muren efter genomharvad säsong. Det har liksom tidigare varit ungefär som tidigare, det vill säga programmet genomgår en mycket försiktig förnyelse. Till konceptet hör också att det finns en och annan av experterna som man (det vill säga jag) inte är så förtjust i, men nu har jag kommit fram till att dessa experter förmodligen inte är så omtyckta av andra tittare heller, och därmed förlorar mest själva på sin medverkan. Annars har det varit lagom svårt och lagom kompetenta tävlande.

5. På spåret, säsong 36

Som vanligt så här års går På spåret i mål. Jag har inte sett alla 36 säsongerna, utan hoppade in för kanske tio år sedan, och nu har det blivit vad jag oftast gör på fredagskvällarna under några höst- och vintermånader. Årets upplaga har väl varit varken bättre eller sämre än vanligt. Ett framgångsrecepten för den här sortens serier är ju att balansera rätt mellan tradition och förnyelse. Man kan inte göra precis samma program år efter år, men man kan heller inte göra för radikala förändringar om man vill ha sin trogna publik kvar. Nu ska det bli (minst) en säsong till med Kristian Luuk och Fredrik Lindström, fick vi reda på, så någon förnyelse på de stolarna blir det alltså inte.

97. Julfrågan Kontrapunkt

Som vanligt är julspecialen av Kulturfrågan Kontrapunkt lite lättare och lite snällare än de vanliga programmen i serien. Varken Hans Rosenfeldt eller Fredrik Lindström skulle väl komma i fråga som litteraturexpert, och varken Babben Larsson eller Alexander Rybak skulle få vara med och framföra musik. Men de gör det bra, och även lagen kommer ifrån uppgiften med hedern i behåll.

86. Kulturfrågan Kontrapunkt, säsong 8

Årets omgång av Kulturfrågan Kontrapunkt har gått i mål, och jag måste erkänna att jag har följt med till slutet utan verklig entusiasm. Det har varit för få spännande matcher och för få intressanta deltagare. Och även om detta inte är platsen för näthat måste jag säga att jag inte tycker att Rickard Söderberg fungerar i domarrollen här. Inte minst borde hans putslustiga manus putsas (och om han inte själv skriver dem är den åsikten förstås riktad till den som gör det). När jag ser på mina synpunkter om förra säsongen noterar jag ändå att produktionen tydligen läser här, för båda de saker jag tog upp är åtgärdade (eller om de själva har kommit till samma slutsats, det är också tänkbart).

42. Muren, säsong 6

Muren fortsätter med sitt nu beprövade koncept, som låter frågandet stå i centrum. Möjligen är det en och annan av experterna som själva vill stå något mer i centrum än vad det konceptet tilllåter, men då är ett förslag att man avböjer deltagande inför kommande omgång. De tävlande deltagarna har den här säsongen hållit högre klass än tidigare, är mitt intryck utan att ha studerat statistik. Det gör programmet roligare, tycker jag.

7. På spåret, säsong 35

Ikväll gick årets omgång av På spåret i mål med resor till Rom, Vansbro och Orlando. Mest imponerad blev jag av hur nära båda lagen var när det gällde att peka ut Kilimanjaro i momentet "Närmast vinner". Men inget av lagen behövde skämmas för sin insats, och i perspektiv av hela säsongen var det helt rätt lag som vann och som kom tvåa.

Avannonsen avslöjade att Kristian Luuk och Fredrik Lindström kommer tillbaka med en ny omgång i höst. Det blir deras sjuttonde, och därefter behöver de, om jag räknar rätt, två säsonger till för att komma ikapp Ingvar Oldsberg. Jag börjar tro att det är det som är deras mål numera.

63. Kulturfrågan Kontrapunkt jubileumsspecial

Som efterrätt till årets säsong av Kulturfrågan Kontrapunkt finns också det här specialavsnittet, som firar att det är sextio år sedan originalet hade premiär. Det här konceptet har avlägsnat sig så långt från Sten Bromans musikfrågeprogram att det känns underligt att fira det jubileet i den här formen. Det är hur som helst nya lag, ett något justerat upplägg och en inspelning på scen framför stor publik. Dessutom är Eva Beckman tillbaka som domare, vilket jag tycker det hela vinner på.

61. Kulturfrågan Kontrapunkt, säsong 7

Årets säsong av Kulturfrågan Kontrapunkt har innehållit några nya deltagare, en ny domare och ett par nya tävlingsmoment. Det är nog bra att man försöker förnya konceptet gradvis, även om inte allt är givna förbättringar. Tävlingsmomentet "Kvartetten som sprängdes", där ett verk inte hör hemma i en kvartett, måste finslipas till kommande säsong. Nu har lagen varit så snabba på klockan att vi tittare knappast har hunnit läsa titlarna på verken innan de har svarat. Det vore också rimligt att man får att få poäng ska svara på varför ett visst verk ska bort; nu kan man faktiskt ha 25 procents chans att få en poäng bara genom att plinga snabbast och gissa rätt. Den avslutande "Kulturstegen" tappar mycket av sin spänning genom att det först svarande laget (och tittarna) får reda på de rätta svaren innan det andra laget får samma frågor. Tidigare har det inte varit så, och det var mycket bättre. Annars håller upplägget för att fortsätta med, tror jag, och ser fram emot nästa säsong.

31. Muren, säsong 5

Årets omgång av Muren har inte innehållit några större innovationer, och kanske är det dags för åtminstone någon sådan inför en eventuell fortsättning. En lite större omsättning av expertdeltagarna skulle kunna vara ett förslag. Men eftersom detta inte är platsen för näthat avstår jag från att nämna vem eller vilka jag helst ser utbytta. Annars är det trevligt koncept, tycker jag, där frågandet står i centrum, inte deltagarna eller ett husband.

5. På spåret, säsong 34

Kanske har den här frågesporten börjat gå en aning på tomgång, men samtidigt är det ju det välbekanta som får oss att återvända år efter år. Just i år har det inte varit så mycket som har varit extra minnesvärt,  vare sig bland lag, resmål eller frågor. Det skulle möjligen vara att det förekom en direkt överlappning i frågorna i avsnitt 2 med frågorna i samma veckas avsnitt av Kulturfrågan Kontrapunkt. Men nu direkt efter finalen är det nog glömt av de flesta, och vi koncentrerar oss på frågan om rätt lag vann. Ja, de fick ju flest poäng, så det var väl rätt lag då. Fast det andra laget var roligare.

35. Kulturfrågan Kontrapunkt, säsong 6

Årets omgång av Kulturfrågan Kontrapunkt följer i stort sett tidigare års koncept. Lite nya deltagare är det förstås, och så är mitt intryck att frågorna är lättare. Men i huvudsak är det här något man - i varje fall jag - ser för att bilda mig, inte triumfera med egna kunskaper. (Julavsnittet kunde med fördel ha utgått. För lätta frågor och för många ledtrådar, och då har jag inte ens näthatat någon deltagare.)

19. Muren, säsong 4

Årets omgång av Muren är slut, och det har väl varit ungefär som tidigare, ett trivsamt program där man någon gång kan mer än deltagarna, men verkligen inte alltid. Kanske skulle det vara roligare om de tävlande var nära att riva muren lite oftare än det nu har varit.

5. På spåret, säsong 33

Så är årets säsong av På spåret slut, och den har väl varit så som man på senare år har vant sig vid att det ska vara. Några par har varit bättre än väntat, några kanske lite sämre, men jag tycker att det har varit ovanligt många spännande matcher den här omgången. Eftersom detta inte är platsen för näthat recenseras inte de tävlande, men finalen blev faktiskt något alldeles extra, om jag ska drista mig till en åsikt.

52. Muren, säsong 3

Det här frågeprogrammet har jag inte hittat förrän nu till den tredje säsongen, men det är i sin genre fullt sebart. Till genren hör förstås också att det finns enstaka deltagare som man trivs med att ogilla, men här näthatar vi inte, så det blir inga namn i den genren. Upplägget är om inte anspråkslöst så i varje fall utan yttre attribut av typen husband, frågefilmer etc, och det går bra ändå, kan man konstatera.

51. Årets quiz

Egentligen borde man ha sett det här programmet när det sändes på nyårsdagen, eller i varje fall i närmare anslutning än jag gjorde nu. Det är en lättsam frågesport om 2021 med kändislag av blandad kaliber. Den här programgenren skapas lika mycket av vilka medverkande som har tackat ja som av vilka frågor som ställs, och jag tycker möjligen att blandningen inte är alldeles lyckad. Det lag som innehåller yngre förmågor förväntas kanske locka yngre tittare, men jag undrar om de alls lockas av den här sortens program. Frågorna är både lätta och omöjliga; några är av sorten som man knappt förväntas kunna svara på utan mer roas av.

36. Kulturfrågan Kontrapunkt, säsong 5

Nu börjar det här programmet att kännas som ett invant koncept, men ännu inte uttjatat. Årets säsongs främsta nyhet är avslutningsmomentet kulturstegen i form av fem frågor på en minut, som kan ge 1+2+3+4+5 poäng, och där kan det förstås svänga rejält, vilket är v m k "bra TV". Detta är inte platsen för näthat, så jag nöjer mig med att konstatera att det har funnits lag att tycka bättre om än andra, och att jag inte är missnöjd med utfallet av säsongen.

18. På spåret, säsong 32

Tretton fredagar i rad har jag ätit scones till På spåret, med undantag för julafton, då det inte sändes något avsnitt, och nyårsafton, när jag var bortbjuden. Överlag tycker jag att det har varit en trevlig omgång utan något lag som man har känt sig tvungen att tycka direkt illa om. Kanske känns det aningen förutsägbart nu, med domaren Fredrik Lindström som äter något i varje program och med programledaren Kristian Luuk som inte klarar av att något lag drar mitt i en ledtråd utan att han måste läxa upp dem. Men det är ju nya platser och en del nya tävlande, så viss förnyelse blir det automatiskt.

41. Kulturfrågan Kontrapunkt, säsong 4

Efter att de gamla mästarna vann en tredje gång i förra omgången får de inte vara med längre, så den här säsongen har det varit nya och nygamla lag. Om det beror på det eller på något annat vet jag inte, men det har känts mer alert än senast. Flera matcher har varit jämna och riktigt spännande, och mer än en gång har det valts 10 poäng i det avslutande momentet "kulturhyllan", vilket ju blir bra TV oavsett om laget svarar rätt eller inte.

16. På spåret, säsong 31

På spåret började jag faktiskt inte se förrän för några år sedan, rätt långt efter att Kristian Luuk och Fredrik Lindström tagit över. Därmed ser jag något mer avslappnat på företeelsen än vissa habituéer som tycker att det började urarta redan när vissa resor inte gick med tåg. Det betyder också att jag inte har något långt perspektiv att jämföra med, men årets omgång går nog inte till historien som en av de bästa. Utan att nedvärdera de lag som varit med och som har gått långt tycker jag att det känns som om ett antal av de bästa och roligaste lagen från de senaste åren har saknats i år.

8. På spåret, säsong 30

De eventuella läsarna av denna blogg torde ha märkt att det inte ses mycket tablå-TV chez moi. I stort sett det enda underhållningsprogram som jag ser (nästan) när det sänds är På spåret. Däremot tillhör jag inte dem som var med på Oldsbergs tid. Eftersom detta inte är platsen för näthat utvecklar jag inte det spåret (höhö) vidare.

De flesta gångerna konstaterar jag att jag inte kan någon musik, men under säsongen kunde jag i alla fall både Towa Carson (med Laxå), Östen Warnerbring (med Femton minuter från Eslöv) och Lill Lindfors (med Du är den ende), och i finalen dessutom lite Eurovision-relaterat. Finalen får sägas vara även den moraliska finalen, det vill säga mellan de två finalvärdiga lagen, och med deltagare som kunde klara av att både vinna och förlora, vilket är ovanligare än man tror. Till genren hör förstås att det också har funnits deltagare som man älskar att hata. Eftersom detta inte är platsen för näthat avstår jag från att namnge dem, men de fyller en lika viktig funktion som favoriterna.