39. The Valhalla Murders

Det produceras oväntat mycket bra kultur på Island med tanke på att de bara är drygt 350 000 invånare. Den här polisserien står sig väl i jämförelse med liknande från andra länder.

Det handlar om Kata - eller Katrín - som är en erfaren och duglig men kanske inte briljant polis i Reykjavík. Redan i första avsnittet blir hon dubbelt förbigången, när en chefstjänst tillsätts med en annan kvinna och en utredning tilldelas en manlig inlånad kollega från Oslo. Han, Arnar, är islänning men har haft sina skäl att vistas utomlands. Utredningen handlar om brutala överfallsmord - två redan i första avsnittet - som verkar ha något gemensamt i utförandet, men det vill polisledningen inte gärna gå ut med till allmänheten. Till att börja med gäller det att hitta den gemensamma nämnaren för offren för att därifrån kunna fastställa ett möjligt motiv, och kanske rentav hitta en mördare.

Det isländska samhällets litenhet visar sig inte minst i att det är nära till makthavarna. I en svensk eller brittisk serie skulle inte vanliga poliser ha så mycket kontakt med chefer på nationell nivå. I princip är det något sympatiskt i detta, men den här serien visar också att det inte bara är fördelar med att många känner varandra och har haft kontakter i decennier under sina respektive karriärer.

Förutom utredningen får man förstås lite av polisernas privatliv, som det brukas numera i deckare, både i bok- och TV-form. Här stör det inte så mycket som det kan göra annars, men jag vet inte om det egentligen tillför så mycket. En del av det är ändå exotiska inslag för oss icke-islänningar, till exempel att Kata simmar i utomhusbassäng trots att det är vinter.

Jag ser för närvarande en del isländsk film och TV för att få lyssna på talad isländska, och det får man förstås här. Det är ett modernt talspråk, som ibland är ganska svårt att följa med i, men man inser att islänningarna inte alltid är så puristiska som man får lära sig. Visst säger de sími (=tråd) för telefon och farsími för mobiltelefon - en telefon som man kan fara/gå med - men det förekommer också vardagligt talspråk med engelska inslag, som "sorry" och "fucked up". Synd tycker jag däremot att det är att serien har fått en engelsk titel utanför Island. Den kunde fått heta Valhallsmorden på svenska.

Nu börjar jag dessutom känna igen en del skådespelare, för det är klart att ett litet land måste gå runt på ett litet antal medverkande i film och TV. Här syns till exempel Sigurður Sigurjónsson som riksåklagare, och han var Atlis pappa i grannfejdsfilmen häromdagen, och var dessutom med i Mjölkkriget, som jag såg för en dryg vecka sedan. Han ska dessutom ha varit med i Flatömysteriet, som jag såg förra året, men därifrån minns jag honom faktiskt inte. Många har kanske också sett honom som den ene brodern i Bland män och får, som jag såg före den här bloggens tillkomst.