Originaltiteln kändes kanske för intetsägande för den svenska publiken, men Fúsi är namnet på huvudrollen, en överviktig 40+ som bor hemma hos mamma. Han har det inte alltför roligt, för han är mobbad på sitt enahanda jobb, och mamman och hennes pojkvän är mer intresserade av varandra och ser Fúsi mest som ett problem att hantera. Så träffar han en kvinna - genom en kurs i linedance som mamman och pojkvännen i missriktad välvilja har gett honom - och det skulle kunna vara början på något nytt och trevligare. Det har dock sina komplikationer, visar det sig, för hon har någon form av psykisk problematik.
Utan att vara spektakulär är det här en film som man absolut kan ägna en och en halv timme åt utan att tiden behöver kännas bortslösad. Gunnar Jónsson i huvudrollen är mycket bra, och på isländskt sätt har han förstås varit med i något annat jag har sett på sistone, nämligen The Valhalla Murders.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar