Den svenska titeln är inte en så underlig översättning som det kan verka, om man vet vad filmen handlar om. I stadsdelen Pimlico i London hittar man en underjordisk skatt, inklusive dokument som visar att kvarteret sedan femhundra år tillhör hertigdömet Burgund. Eftersom Burgund inte längre finns tolkas detta som att kvarteret nu är Burgund - och i varje fall inte tillhör Storbritannien. Först är det mest fördelar, eftersom det här utspelar sig åren efter andra världskriget när nästan allt var ransonerat, men det gäller förstås inte i den här lilla enklaven. Ganska snart upptäcker man dock att det inte bara är roligt att vara självständig, när man förväntas sköta sin egen försörjning av allting och inte kan lita på att vattenledningarna från det omgivande London fortsätter att fungera, till exempel.
Det här är på ytan en lättsam komedi i den kontrafaktiska genren. Men med tanke på att den är gjord i slutet av fyrtiotalet är det svårt att inte se den som en samtidskommentar till ransoneringen, till britternas tapperhet under blitzen och kanske mest till Berlinblockaden, som pågick samma år som filmen kom. I en framträdande roll som "premiärminister" i Burgund ses Stanley Holloway, väl mest känd som sopåkaren Alfred Doolittle i My Fair Lady, och i en liten, men minnesvärd roll som historieprofessor medverkar Margaret Rutherford, inte minst känd som miss Marple i några filmer på sextiotalet. För svensk publik är filmen intressant eftersom den lär ha gett Hasse och Tage idén till radio- och senare TV-serien Mosebacke Monarki.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar