söndag 26 maj 2024

31. Muren, säsong 5


Årets omgång av Muren har inte innehållit några större innovationer, och kanske är det dags för åtminstone någon sådan inför en eventuell fortsättning. En lite större omsättning av expertdeltagarna skulle kunna vara ett förslag. Men eftersom detta inte är platsen för näthat avstår jag från att nämna vem eller vilka jag helst ser utbytta. Annars är det trevligt koncept, tycker jag, där frågandet står i centrum, inte deltagarna eller ett husband.

måndag 20 maj 2024

30. Happy Valley, säsong 2


Den här andra säsongen måste man nog ha sett den första för att uppskatta. Visserligen finns det nya brott att utreda i Yorkshire, där den glada dalen ligger, men det är också mycket som hänger med från innan. I centrum står fortfarande Catherine Cawood, som är polis på mellannivå, och folk runt henne, både på jobbet och hemma.

På jobbet är hon uppskattad för sin kompetens, men en del är lite rädda för henne, för hon är verkligen inte smidig. Så mycket värre är det eftersom hon oftast har rätt. Den stora utredning som pågår handlar om mord på prostituerade, vilket ju är notoriskt svårutrett, eftersom länken mellan mordoffer och mördare (det vill säga sexköpare) är så svår att kartlägga.

Hemma har hon som tidigare en något ovanlig familjekonstellation med sin syster och barnbarnet Ryan. Ryans pappa, som spelade en så stor roll i förra serien, sitter nu bakom lås och bom igen, men lyckas ändå manipulera så att han får åtminstone indirekt kontakt med sonen. Det är Catherine förstås inte alls intresserad av, och hennes metoder för att avvärja det är inte alltid polismässiga.

Det här är en helt kompetent serie i genren nutida polisserier. I stor utsträckning lever den på huvudrollsinnehavaren Sarah Lancashires insatser, men här är också andra kändisar. Hennes syster har man sett som intrigant kammarjungfru i Downton Abbey, och därifrån är också en av kriminalutredarna hämtad, fast där var han lakej innan han blev lärare. Och som misstänkt syns Neville från Harry Potter. Nu finns det en säsong kvar att se för mig, och sedan ska det enligt uppgift inte bli mer.

söndag 12 maj 2024

29. Eurovision Song Contest 2024


Årets upplaga av Eurovision Song Contest kommer inte att gå till historien för de tävlande låtarnas kvalitet, vare sig i positiv eller negativ bemärkelse. Det är i stället allt som har hänt runt tävlingen som gör den till en av de mer kontroversiella. Det gäller förstås Israels deltagande, men också att Nederländernas bidrag diskvalificerades samma dag som finalen. Allt detta har det förstås skrivits massor om på annat håll, så jag har inte något att tillföra där. I sammanhanget är det ändå tillfredsställande att konstatera att vinnaren Nemo från Schweiz är en värdig sådan, och av allt att döma hade kunnat vinna det här även om förutsättningarna hade varit mer normala. Och ett mer neutralt land för nästa års final är ju svårt att tänka sig.

28. Kampen om Åland


Den här halvtimmesdokumentären fokuserar på Ålands historia i samband med första världskrigets slut, Finlands självständighet och Nationernas förbunds beslut att ögruppen fortsatt skulle höra till Finland, men med självstyre och vissa andra speciella förutsättningar. Något av det visste jag innan, men verkligen inte allt. Här ges också en bakgrund till hur det kunde bli så, som griper tillbaka ända till den tid när både Åland och resten av Finland var en del av Sverige. På ytan är det här tråk-TV, för det är inte särskilt inspirerande vad gäller ljudillustrationer, kameravinklar eller annan dramatisering, men det är oavbrutet intressant ändå.

torsdag 9 maj 2024

27. Fångade, säsong 1


Den svenska titeln (och den engelska Trapped) syftar på att den lilla staden Siglufjörður på norra Island, där det mesta av handlingen utspelar sig, blir onåbar på grund av ett snöoväder, och därmed är det förstås också omöjligt för någon att ta sig från staden. Det gäller åtminstone landvägen, för till sjöss kan en dansk färja anlöpa hamnen, och möjligen också ta sig därifrån. Om den får tillstånd.

Bland det första som händer är nämligen att en fiskebåt får en mänsklig torso i sitt nät, och det antas att den har dumpats över bord från färja. Vem det är och var resten av kroppsdelarna finns, det är mysteriet i ungefär första halvan av den här säsongen. Med färjan kommer också två flickor från Nigeria samt en tidigare invånare i Siglufjörður, som avtjänat fängelsestraff för en brand. Om de har något med varandra att göra eller med liket, det vet vi inte från början.

För att bringa reda i dessa olika trådar finns det summa tre poliser. En av dem är den ganska nyinflyttade chefen Andri, som har anknytning till bygden genom att hans fru kommer därifrån. Nu har hon emellertid träffat en annan, och han vet inte riktigt hur eller om han vill stanna kvar där på de nya förutsättningarna. Så finns det en kvinnlig och en äldre manlig polis, båda med den sortens familje- och vänskapsband som man har på mindre orter, där man kanske inte umgås med alla, men man vet vem alla är, och har ibland svårt att bedöma folk helt förutsättningslöst.

Det tar ett par avsnitt innan serien får upp farten, men sedan händer det oväntade saker, som gör det här till en serie som inte uppfyller formulär 1A för kriminalserier. Jag blev själv överraskad av hur sevärd den visade sig vara, även om min anledning att se den som vanligt var att lyssna på talad isländska.

tisdag 7 maj 2024

26. Kaffet med Olof Wretling


Visserligen har jag hört Olof Wretlings Vinter i P1 från juldagen 2019, som har samma tema som den här föreställningen, men det här är ett annat medium, och jag tror att här förekommer ett antal utvikningar som jag inte minns från radio. Det handlar i alla fall om Olof Wretling själv, som det brukar, men det är aldrig dåligt när det gäller honom. Premissen är att han åker natttåg mellan Umeå och Stockholm och får dela kupé med Torgny Lindgren, Sara Lidman och PO Enquist. Mer går knappast att beskriva, men deras nattliga samtal, där han själv spelar alla rollerna, är också utgångspunkt för berättelser om olika faser i hans liv. Titeln syftar på den dialektala egenheten att använda bestämd form för att markera partitiv, det vill säga en mängd av något, känt inte minst från Torgny Lindgrens böcker.

söndag 5 maj 2024

25. Schlager i kalla krigets skugga - Intervision Song Contest



Som en uppladdning för kommande veckas eurovisionaliteter fungerar den här dokumentären utmärkt. Det handlar om den östeuropeiska och/eller kommunistiska motsvarigheten Intervision Song Contest, och särskilt 1980 års upplaga. Tävlingen skilde sig en hel del från sin västeuropeiska motsvarighet, och uthålligheten hos arrangörerna verkar ha varit något bristfällig. Den arrangerades i två omgångar, först 1965-1968 i Tjeckoslovakien och sedan 1977-1980 i Sopot i Polen. Sopot valdes eftersom där redan fanns en festival att anknyta till, och den har också fortsatt sin existens på egen hand. (1985 vanns den av Herreys.) Sopot är en gammal fashionabel badort mellan Gdańsk och Gdynia i norra Polen, och själva festivalen ägde rum i en friluftsarena, känd som "skogsoperan". Men 1980 blev ett dramatiskt år, eftersom arbetarna vid varvet i Gdańsk strejkade, och det var till och med på tal att man skulle ställa in festivalen. Så blev det inte, men musikerna skänkte en del av sitt arvode till de strejkande.

Vann gjorde finländska Marion Rung, som hade tävlat för Finland i två eurovisionsfinaler tidigare. Hon intervjuas här, liksom strejkledaren, sedermera presidenten Lech Wałęsa, och ett antal andra. Roligast för mig var att artisternas inkvartering, Grand Hotel i Sopot fick vara med på bild:





för där har jag faktiskt druckit kaffe en gång, 2001 (och varit på toaletten, en upplevelse i sig med grönt jugendkakel).