Om den här serien har det skrivit så mycket redan innan den kom på svensk TV att jag har svårt att säga något originellt. Innehållsligt handlar det om den norska kungafamiljen under andra världskriget, enkannerligen den svenskfödda kronprinsessan Märtha, som vistades i USA med de tre barnen. Kronprins Olav och kung Håkon var i London för att på närmare håll egga de norska trupperna till stordåd, trots att en historieskrivning går ut på att de och regeringen flydde landet med svansen mellan benen. Märtha odlar kontakterna med president Roosevelt, både före och efter USA:s inträde i kriget, och både i deras privata och offentliga roller - enligt denna fiktion. Just den relationen och hur den påverkar kronprinsparets distansäktenskap är väl det som har ägnats mest uppmärksamhet när serien har kommenterats.
Atlantic crossing har beskrivits som en norsk The Crown, men det är ingen rättvis jämförelse, utöver att en autentisk kungafamilj står i centrum för en fiktion. Här avhandlas ett skeende på fem år i åtta avsnitt, medan The Crown har sin storhet i att tuffa på genom decennierna och ibland låta det gå några år mellan två avsnitt. (Det är dessutom en snedfördelning här så att angreppet på Pearl Harbor 1941 kommer först i avsnitt 6 av 8, och då har alltså mer än halva serien ägnats knappa två års händelser, medan drygt tre år ska rivas av på mindre än tre avsnitt.) Den är inte heller den breda samhällsskildring som The Crown i vissa avsnitt flödar ut till, utan lägger mycket tid på att skildra personerna och deras relationer. Också det är ett val som fått uppmärksamhet, för vi kan ju inte veta vad presidenten och kronprinsessan sade till varandra när de var ensamma, eller vad kronprinsen tänkte när han satt på en pub i London - om han nu ens gjorde det.
Det är påkostat med miljöer (autentiska och datoranimerade), bilar, båtar, kläder och frisyrer, men ändå lyfter det inte riktigt. Det är heller inget fel på skådespelarna; jag vill framhålla Kyle MacLachlan som Roosevelt (när man har vant sig av med att se honom som agent Cooper från Twin Peaks, fast gråhårig) och Søren Pilmark som kung Håkon (när man vant sig av med att se honom som läkaren Jørgen Krogshøj från Riget, fast med mustasch). Kanske är problemet just att själva serien ligger lite för nära såpoperans tematik och estetik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar