Genren dokumentärfilm om äldre personer på landet som lever utan moderna bekvämligheter, den har SVT tydligen producerat sig i sedan länge. Den här filmen kom 1973 och det är inte bara det svartvita fotot som ger en känsla av en försvunnen värld. Det går långsamt, både med bild och ljud, och det som visas är ett liv som redan då var på utdöende. Men till genren hör också att de medverkande ska vara förnöjsamma och inte vilja ha det annorlunda. Vigert talar om att det vore otänkbart för dem att flytta in till samhället och dela farstu med andra, när man är van att leva i frihet. Mina tankar går till den visserligen fiktiva Vem älskar Yngve Frej, som utspelar sig något tidigare, men skildrar ett levnadssätt som inte skiljer sig så mycket från det här. Varje gång Vigert är i bild tänker jag också på Åsa-Nisse:
även om Emma mer påminner om Klabbarparns fru Kristin:
när hon står och gör ost i det omoderna köket. Något måste man ju göra med mjölken när mjölkbilen har slutat hämta den. På sommarhalvåret kommer det en "köttbil" där de kan handla vad som behövs, och det tyckte jag var roligt, för en sådan körde min morfar fram till bara några år innan den här filmen kom till, om än i en helt annan del av landet. Köksinredningen:
skiljer sig förresten inte så mycket från hur min mormor och morfar hade det. Emma och Vigert har telefon och radio, men annars inga moderniteter, och de är som sagt alldeles nöjda med det.
Släktforskaren i mig kunde inte motstå att undersöka var de bodde och hur det gick för dem, och med ett förnamn som Vigert behöver man inte mycket mer att söka på för att hitta Vigert Napoleon Törngren, född 1898. Det verkar som om de bodde här:
utanför Kisa i södra Östergötland. Men de var inte så immobila som många medverkande i liknande filmer, utan hade bott på olika ställen i trakten tidigare, och i 1975 års befolkningsregister bor de i ett mindre ensligt beläget hus i samma församling. Där avlider Vigert 1978. Emma Gustava Törngren lever ända till 1993, då hon avlider någon månad före sin nittioårsdag, folkbokförd på ett äldreboende i Rimforsa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar